
Danser kan delas in i sju familjer: standarddanser, tävlingslatin, social latin, svenska pardanser, swing, folkdans och gammaldans samt streetdance. Familjerna skiljer sig i taktart, tempo och fattning. En engelsk vals har 84-90 slag per minut, en quickstep 200-208. Här jämför vi drygt 30 danser sida vid sida och visar vilka som passar dig som börjar från noll.
- 10danser ingår i tiodans: fem standarddanser och fem latindanser
- 1968bildades Svenska Danssportförbundet på Birkagården i Stockholm
- 1926öppnade Savoy Ballroom i Harlem, där lindy hop växte fram
- 2024dansades breaking för första gången i olympiska spelen, i Paris
Vilka olika dansstilar finns det?
Det finns hundratals danser, men de flesta du stöter på i Sverige hör hemma i någon av sju familjer. Familjen avgör hur du står med din partner, vilken musik du dansar till och om dansen bygger på fasta steg eller improvisation. Svenska Danssportförbundet organiserar tävlingar i bland annat standard, latin, bugg, dubbelbugg, lindy hop, boogie woogie, rock’n’roll, west coast swing och breaking.
Korten nedan leder till våra guider för varje familj. I guiderna går vi igenom danserna en och en med ursprung, taktart och vad som skiljer dem åt.
- PardanserDanser du dansar två och två med en som för och en som följer: standard, latin, bugg, svensk fox och argentinsk tango.Guiden till pardanser
- Latinamerikanska danserSalsa, bachata, merengue, mambo, cha cha och samba, både som socialdans och som tävlingsdans.Guiden till latinamerikanska danser
- Folkdans och gammaldansPolska, hambo, schottis, polka, vals och mazurka. Svenska traditioner från 1500-talet och framåt.Guiden till folkdans och gammaldans
- SwingdanserLindy hop, charleston, balboa, boogie woogie, west coast swing och rock’n’roll.Guiden till swingdanser
- StreetdanceHiphop, breaking, popping, locking, house, krumping, waacking och voguing.Guiden till streetdance
- Scen och konstBalett, modern dans, contemporary, jazzdans och burlesk dansas mest på scen och i dansskolor.Läs om balett
Hur skiljer sig danserna i takt, tempo och svårighet?
Tabellen jämför 30 danser. Välj en familj för att bara se de danserna. Taktarten visar hur många slag som ryms i en takt. Tempot visar hur snabbt musiken går. Siffrorna för standard och latin kommer från Svenska Danssportförbundets dansbeskrivningar och stämmer med världsförbundet WDSF:s tävlingsregler. För bugg, lindy hop, boogie woogie och rock’n’roll anger vi spannet i förbundets tävlingsregler, där tempot skiljer sig mellan klasserna.
| Dans | Familj | Taktart | Takter per minut | Slag per minut | Nivå för nybörjare |
|---|---|---|---|---|---|
| Engelsk vals | Standard | 3/4 | 28-30 | 84-90 | Medel |
| Tango | Standard | 2/4 | 31-33 | 62-66 | Medel |
| Wienervals | Standard | 3/4 | 58-60 | 174-180 | Krävande |
| Slowfox | Standard | 4/4 | 28-30 | 112-120 | Krävande |
| Quickstep | Standard | 4/4 | 50-52 | 200-208 | Krävande |
| Samba | Tävlingslatin | 2/4 | 50-52 | 100-104 | Medel |
| Cha cha | Tävlingslatin | 4/4 | 30-32 | 120-128 | Medel |
| Rumba | Tävlingslatin | 4/4 | 25-27 | 100-108 | Medel |
| Paso doble | Tävlingslatin | 2/4 | 60-62 | 120-124 | Krävande |
| Jive | Tävlingslatin | 4/4 | 42-44 | 168-176 | Medel |
| Salsa | Social latin | 4/4 | 48-52 | 192-208 | Medel |
| Mambo | Social latin | 4/4 | 48-52 | 192-208 | Krävande |
| Bachata | Social latin | 4/4 | 32-36 | 128-144 | Lätt |
| Merengue | Social latin | 4/4 | ej angivet | ej angivet | Lätt |
| Kizomba | Social dans från Angola | ej angivet | ej angivet | ej angivet | Medel |
| Bugg | Svensk pardans | 4/4 | 37-45 (tävling) | 148-180 | Lätt |
| Social foxtrot | Svensk pardans | 4/4 | 30-32 | 120-128 | Lätt |
| Lindy hop | Swing | 4/4 | 30-62 (tävling) | 120-248 | Medel |
| West coast swing | Swing | ej angivet | ej angivet | 80-120 (tävling) | Medel |
| Boogie woogie | Swing | 4/4 | 27-30 och 38-51 | 108-120 och 152-204 | Krävande |
| Rock’n’roll | Swing och akrobatik | 4/4 | 38-50 (tävling) | 152-200 | Krävande |
| Polska | Folkdans | 3/4 | ej angivet | ej angivet | Medel |
| Hambo | Gammaldans | 3/4 | ej angivet | ej angivet | Medel |
| Vals | Gammaldans | 3/4 | ej angivet | ej angivet | Lätt |
| Schottis | Gammaldans | 2/4 | ej angivet | ej angivet | Lätt |
| Polka | Gammaldans | 2/4 | ej angivet | ej angivet | Lätt |
| Mazurka | Gammaldans | 3/4 | ej angivet | ej angivet | Medel |
| Hiphop | Streetdance | ej angivet | ej angivet | 85-95 (musiken) | Lätt |
| House | Streetdance | ej angivet | ej angivet | 115-130 (musiken) | Medel |
| Breaking | Streetdance | ej angivet | ej angivet | ej angivet | Krävande |
Slag per minut har vi räknat fram som takter per minut gånger antalet slag i takten. Nivån är redaktionens bedömning för en vuxen nybörjare och väger in hur många grundsteg dansen har, hur snabb musiken är och hur mycket fattningen kräver. Folkdans, gammaldans och streetdance har inga officiella tempon, så där står ej angivet. Danser i 2/4-takt, som tango, får ett lågt tal i slag per minut eftersom takten bara har två slag.
Vad betyder takt och slag per minut i dans?
Taktarten säger hur musiken är uppdelad. En vals i 3/4-takt har tre slag per takt med betoning på det första. Därför räknar du ett, två, tre. En foxtrot, en bugg och en salsa går i 4/4-takt med fyra slag per takt. Samba, paso doble, tango, schottis och polka skrivs i 2/4-takt med två slag per takt.
Tempot anges på två sätt. Dansförbunden räknar takter per minut, medan musikprogram och DJ:er räknar slag per minut (BPM). En engelsk vals på 30 takter per minut har 90 slag per minut, eftersom varje takt har tre slag. Svenska Danssportförbundet skriver "BPM" i sina dansbeskrivningar men menar takter per minut. Står det där att vals har "ca 28-30 BPM" betyder det 84-90 slag per minut i musiken.
- Standard
- Tävlingslatin
- Social latin
- Svensk pardans
- Swing
- Streetdance
Spannet i tempostegen säger mycket om hur en dans känns. Lindy hop har det bredaste spannet eftersom swingmusik spelas i allt från lugnt till mycket snabbt tempo. Förbundets tävlingar i lindy hop har långsamma, medelsnabba och snabba rundor. Standarddanserna har smala spann eftersom tävlingsmusiken spelas i strikt tempo.
Vad är skillnaden mellan standard och latin?
Standarddanserna är engelsk vals, tango, wienervals, slowfox och quickstep. De dansas i sluten fattning där paret rör sig moturs runt golvet som en enhet. Den brittiska danslärarorganisationen ISTD bildade sin balsalsavdelning 1924 och lade då fast tekniken för vals, foxtrot, tango och quickstep. Wienervalsen blev fullt accepterad som den femte dansen först senare.
Latindanserna är samba, cha cha, rumba, paso doble och jive. Här står paret oftare i öppen fattning, rör sig mer på stället och arbetar med höfter och rytm. Paso doble bygger på spanska marscher och tjurfäktningsmusik. Jive har sina rötter i afroamerikansk swingdans och lindy hop. Den som tävlar i alla tio danserna tävlar i tiodans.
Standard och latin är tävlingsformer med fasta figurer och strikt tempo. Samma namn kan betyda något annat på en socialdanskväll. En rumba på en kubansk fest har lite gemensamt med tävlingsrumban, som enligt Britannica bygger på den kubanska sonen och inte på den folkliga rumban.
Vilka danser dansar man socialt i Sverige?
Bugg är den mest svenska av socialdanserna. Svenska Danssportförbundet beskriver buggen som en helsvensk företeelse som uppkom ur lindy hop. Enligt Nationalencyklopedin improviseras turerna av den som för. Till skillnad från lindy hop saknar buggen hopp och akrobatik. Svensk fox är buggens lugnare följeslagare, en social pardans i fyrtakt med nära fattning som dansas moturs runt golvet.
I flera städer ordnar dansskolor och föreningar socialdanskvällar för salsa, bachata och kizomba. Lindy hop och andra swingdanser har en stark scen med rötter i Herräng Dance Camp, som startade sommaren 1982 i Norrtälje kommun. Gammaldans och folkdans lever vidare på logdanser, spelmansstämmor och i Svenska Folkdansringens lag. Slowfoxen har också en lång svensk historia. Nationalencyklopedin skriver att den lanserades i Sverige 1930 och var vanlig på dansbanorna fram till 1960.
Gemensamt för socialdanserna är att ingen koreografi bestäms i förväg. Den som för väljer turerna i stunden och den som följer läser signalerna genom fattningen. Därför räcker några grundsteg för att börja, medan det tar år att bli riktigt bra.
Vad skiljer social latin från tävlingslatin?
Social latin är det du dansar på en salsaklubb: salsa, bachata, merengue och mambo. Tävlingslatin är de fem danserna i danssporten. De delar musikaliska rötter i Karibien men har utvecklats åt olika håll.
Salsa växte fram i New York under 1940- och 50-talen ur afrokubansk musik, enligt Britannica. Svenska Danssportförbundet anger 48-52 takter per minut, vilket gör salsan till en av de snabbaste socialdanserna. Bachata kommer från Dominikanska republiken och dansas med tre steg och en tap per takt i 32-36 takter per minut. Unesco förde in dominikansk bachata på listan över mänsklighetens immateriella kulturarv 2019. Merengue från samma land fick samma status 2016.
Kizomba räknas ofta till latinkvällarna men kommer från Angola. Dansen växte fram i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet ur semba och zouk från Franska Antillerna och dansas i nära fattning.
Hur gamla är de olika danserna?
Danserna på dansgolven i dag har vuxit fram under närmare 500 år. Den äldsta i jämförelsen är polskan, som Britannica daterar till 1500-talet. Den yngsta som tävlingsform är breaking, som blev olympisk gren 2024. Ordningen nedan bygger på de årtal Nationalencyklopedin, Britannica och dansorganisationerna anger.
- 1500-talet: polskan, en skandinavisk folkdans i 3/4-takt där paret dansar runt.
- Slutet av 1600-talet: engelska country dances når kontinenten och blir kontradanser som angläs och kadrilj.
- Slutet av 1700-talet: valsen slår igenom med ursprung i den österrikiska ländlern.
- 1830-talet: polkan uppstår troligen i Böhmen och blir modedans i Paris omkring 1840, samma tid som schottisen.
- Omkring 1880: tangon växer fram i Buenos Aires.
- 1913-1914: foxtroten dyker upp i USA.
- 1926-1927: Savoy Ballroom öppnar i Harlem och lindy hop får sitt namn efter Charles Lindberghs flygning.
- 1953: Enrique Jorrín lanserar cha-cha-chá på Kuba.
- 1960-talet: bachatan tar form i Dominikanska republiken.
- 1973: hiphopkulturen får sitt symboliska startdatum i Bronx.
- Kring 1980: kizomban växer fram i Angola.
- 2024: breaking dansas i olympiska spelen i Paris.
Vilka danser kan du dansa utan partner?
Streetdance dansas nästan alltid solo eller i grupp. Hiphopkulturen brukar räknas från en fest på 1520 Sedgwick Avenue i Bronx den 11 augusti 1973, där DJ Kool Herc spelade. Datumet är en symbolisk markering och inte en exakt födelsedag, påpekar bland andra historikern Dan Charnas i Rolling Stone. Breaking, popping, locking, house och krumping växte fram i USA mellan 1970-talet och 2000-talet. Alla streetdancestilarna bygger på improvisation till musiken. I battles möts dansarna en mot en. Hiphop och house är de streetdancestilar som flest nybörjarkurser utgår från.
Även flera av de äldsta svenska danserna dansas utan fast partner. Långdans och ringdans kring midsommarstången är kedje- och ringdanser där alla håller varandra i händerna. Balett, modern dans, contemporary och jazzdans tränas också individuellt i dansskolor, även om de ofta framförs i grupp på scen. Flamenco och andra former av spansk dans dansas också ofta solo, där dansaren själv skapar rytmen med stamp och handklapp.
Vilken dans ska du börja med 2026?
Valet beror på var du vill dansa och med vem. Vill du kunna dansa på fester och dansband passar bugg och svensk fox, eftersom grundstegen går att lära på en kurskväll. Vill du ut på klubb är bachata en mjuk start: den går långsammare än salsan och har ett grundsteg som upprepas i varje takt. Söker du träning med musik passar streetdance och jive, som båda ger puls.
Wienervals, quickstep och paso doble har vi markerat som krävande. Wienervalsen roterar oavbrutet i 174-180 slag per minut och quickstepen går i 200-208. Båda kräver balans och kondition innan det känns roligt. Börja hellre med en långsam dans och gå vidare när du hör takten utan att räkna.
- Välj familj efter sammanhang.Fest och dansband: bugg och fox. Klubb: bachata och salsa. Scen och träning: streetdance, jazz eller balett. Tradition: gammaldans och polska.
- Lär dig höra ettan.Lyssna efter det betonade slaget i takten innan du tar ett enda steg. I vals är ettan tydlig eftersom den bär hela takten.
- Gå en nybörjarkurs.Dansskolor, studieförbund och föreningar ger kurser i de flesta stilar. Många pardanskurser byter partner under lektionen. Då kan du anmäla dig utan sällskap.
- Dansa socialt tidigt.Gå på en socialdanskväll redan efter några lektioner. Där lär du dig föra och följa med människor du inte har övat med.
- Byt dans när grunden sitter.Den som kan bugg lär sig lindy hop snabbare. Salsadansare har nytta av sina steg i mambo och cha cha.
Visste du att
- Förbundets BPM är takterSvenska Danssportförbundet skriver att quickstep går i "ca 50-52 BPM". Talet avser takter per minut. Räknat i slag blir det 200-208.
- Buggen är helsvenskSvenska Danssportförbundet beskriver bugg som en helsvensk företeelse som uppkom ur lindy hop. Bugg och dubbelbugg fick SM-status 1988.
- Tre danser är världsarvUnesco har fört in kubansk rumba (2016), dominikansk merengue (2016) och dominikansk bachata (2019) på listan över immateriellt kulturarv.
- En delstat har en officiell swingdansKalifornien gjorde west coast swing till delstatens officiella dans 1988, enligt delstatens eget kapitolmuseum.
Så har vi tagit fram sidan. Taktarter och tempon kommer från Svenska Danssportförbundets dansbeskrivningar och tävlingsregler, som vi har läst i original. Ursprung och årtal har vi kontrollerat mot Nationalencyklopedin, Britannica, Unesco och dansorganisationernas egna sidor. Där källorna går isär skriver vi ut det. Nivåerna är redaktionens bedömning.
Vanliga frågor
Vilka är de fem latinska danserna?
De fem latindanserna i danssport är samba, cha cha, rumba, paso doble och jive. Tillsammans med de fem standarddanserna engelsk vals, tango, wienervals, slowfox och quickstep bildar de tiodans.
Vilka danser ingår i standard?
Standard består av engelsk vals, tango, wienervals, slowfox och quickstep. Danserna dansas i sluten fattning och paret rör sig moturs runt golvet.
Vad är tiodans?
Tiodans är en tävlingsform där paret dansar alla tio tävlingsdanserna: fem standarddanser och fem latindanser. Svenska Danssportförbundet och världsförbundet WDSF har tiodans som egen gren.
Vad är skillnaden på bachata och salsa?
Bachata kommer från Dominikanska republiken och dansas med tre steg och en tap per takt i 32-36 takter per minut. Salsa växte fram i New York ur afrokubansk musik och går i 48-52 takter per minut, med sex steg på åtta slag och paus på fyra och åtta.
Vilken dans är lättast att lära sig?
Bugg, svensk fox, bachata och merengue har enkla grundsteg som de flesta lär sig på en kväll. Svårast för nybörjare är wienervals, quickstep och paso doble, som kräver både fart och precision.
Är dans en sport?
Danssport är en idrott i Sverige. Svenska Danssportförbundet blev medlem i Riksidrottsförbundet 1977 och arrangerar SM i bland annat standard, latin, bugg och breaking. Breaking var med i de olympiska spelen i Paris 2024.
Vad betyder BPM i dans?
BPM står för beats per minute (slag per minut) och mäter musikens tempo. Dansförbunden anger ofta takter per minut i stället. En takt i 4/4 har fyra slag, så 30 takter per minut blir 120 slag per minut.
Vad är skillnaden mellan folkdans och gammaldans?
Folkdans är enligt Nationalencyklopedin de traditionella danser som fanns hos landsbygdsbefolkningen när dokumentationen började kring mitten av 1800-talet. Gammaldans är samlingsnamnet för vals, schottis, polka, mazurka, hambo och snoa, danserna som var populära innan de amerikanska danserna kom på 1900-talet.
Hur snabb är en vals?
En engelsk vals går i 28-30 takter per minut, vilket motsvarar 84-90 slag per minut. Wienervalsen är dubbelt så snabb med 58-60 takter per minut (174-180 slag per minut).
Källor
- Svenska Danssportförbundet, Våra danser: karaktärsbeskrivning och historik: www.danssport.se/media/0opk5zhj/voslt-1-vara-danser-karaktarsbeskrivning-och-historik.pdf
- Svenska Danssportförbundet, Reglemente BRR 2026-08-01: www.danssport.se/media/denm4ulh/reglemente-brr-2026-08-01.pdf
- Svenska Danssportförbundet, Handledning musikansvarig WCS: www.danssport.se/media/b0qeyffj/handledning-musikansvarig-wcs-20220307.pdf
- Svenska Danssportförbundet, Standard, latin och tiodans: www.danssport.se/voslt/vaara-danser
- Svenska Danssportförbundet, Vår historia: www.danssport.se/om-foerbundet/vaar-historia
- Svenska Danssportförbundet, Bugg och dubbelbugg: www.danssport.se/foer-dansare/dansstilar/bugg-dubbelbugg
- Svenska Danssportförbundet, Svensk fox: www.danssport.se/foer-dansare/dansstilar/svensk-fox
- WDSF, Competition Rules 2018: cdnb.worlddancesport.org/legacy-docs/competition/180904_WDSF%20Competition%20Rules_Final%20V2%20update%2001%2009%2018%20final.pdf
- ISTD, History of Modern Ballroom: istd.org/dance/dance-genres/modern-ballroom/history-of-modern-ballroom
- Nationalencyklopedin, bugg: www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bugg
- Nationalencyklopedin, folkdans: www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/folkdans
- Nationalencyklopedin, gammaldans: www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gammaldans
- Britannica, salsa: www.britannica.com/art/salsa-music
- Britannica, rumba: www.britannica.com/art/rumba-dance
- Unesco, Music and dance of Dominican bachata: ich.unesco.org/en/RL/music-and-dance-of-dominican-bachata-01514
- Unesco, Music and dance of the merengue in the Dominican Republic: ich.unesco.org/en/rl/music-and-dance-of-the-merengue-in-the-dominican-republic-01162
- Unesco, Rumba in Cuba: ich.unesco.org/en/RL/rumba-in-cuba-a-festive-combination-of-music-and-dances-and-all-the-practices-associated-01185
- Smithsonian, Savoy Ballroom: www.si.edu/object/archives/components/sova-nmah-ac-0301-ref53242
- Herräng Dance Camp, About: herrang.com/about/about-hdc
- California State Capitol Museum, West Coast Swing: capitolmuseum.ca.gov/state-symbols/dance-west-coast-swing
- Empire State Plaza, 1520 Sedgwick Avenue: empirestateplaza.ny.gov/node/9961
- Rolling Stone, Kool Herc och 11 augusti 1973: www.rollingstone.com/music/music-features/kool-herc-hip-hop-50-august-11-1973-1234802035
- Olympics.com, Breaking i Paris 2024: olympics.com/en/news/paris-2024-what-is-breaking-new-olympic-sport
- angola.org, Kizomba roots: angola.org/kizomba-roots
- Britannica, polska: www.britannica.com/art/polska
- Britannica, tango: www.britannica.com/art/tango-dance
- Britannica, Harry Fox och foxtroten: www.britannica.com/biography/Harry-Fox
- Nationalencyklopedin, vals: www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vals
- Nationalencyklopedin, polka: www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/polka
- Nationalencyklopedin, kontradans: www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kontradans
- Nationalencyklopedin, cha-cha-cha: www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/cha-cha-cha
- Nationalencyklopedin, slowfox: www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/slowfox
- Library of Congress, Lindy Hop: www.loc.gov/loc/lcib/9513/afc.html
- iZotope, tempo för olika musikgenrer: www.izotope.com/en/learn/using-different-tempos-to-make-beats-for-different-genres
Källorna lästes 3 oktober 2026.
Alla artiklar om danser
- Afrokubansk dans: orishas, rumba och rötterna bakom salsan
- Bachata: grundsteg, musik och stilar
- Balett: positioner, termer och hur du börjar
- Balfolk: franska folkdanser och danskvällar
- Ballet folklórico: Mexikos folkdanser på scen
- Bharatanatyam: Indiens klassiska dans från Tamil Nadu
- Bollywooddans: rötter, koreografer och kända nummer
- Breakdance: breaking från Bronx till OS
- Bugg: grundsteg, takt och historia
- Burlesk: dansen, historien och neoburlesken
- Can-can: dansen från Paris och Moulin Rouge
- Capoeira: ginga, roda, musik och historia
- Cha-cha: grundsteg, tempo och figurer för nybörjare
- Contemporary: samtida dans, historia och tekniker
- Dancehall: dansen från Jamaica, steg och historia
- Dansband: danserna, historien och dansbanan
- Discodans: från Studio 54 till tävlingsdisco
- Flamenco: compás, palos och hur du börjar
- Foxtrot: grundsteg, tempo och svensk fox
- Funk styles: locking, popping och dansen från Kaliforniens 70-tal
- Hambo: steget, historien och Hälsingehambon
- Highland dance: skotsk dans, myter och VM
- Hiphop och streetdance: historia, stilar och tävling
- House dance: klubbdansen från Chicago och New York
- Irländsk dans: steppdans, Riverdance och céilí
- Jazzdans: historia, teknik och grundsteg
- Jitterbugg: historia, rytm och vägen till buggen
- Jive: grundsteg, tempo och tävling
- K-popdans: koreografin, pointdanserna och scenen i Sverige
- Kathak: nordindisk klassisk dans med bjällror och snurrar
- Keltisk dans: danserna i de keltiska länderna
- Kizomba: dansen från Angola, semba och urban kiz
- Krumping: den explosiva dansen från South Central Los Angeles
- Linedance: steg, begrepp och tävling
- Magdans: orientalisk dans, historia och rörelser
- Mambo: grundsteg on2, historia och Palladium
- Mazurka: från Polens slätter till svensk gammaldans och balfolk
- Merengue: grundsteg, historia och artister
- Modern dans: pionjärer, tekniker och historia
- Paso doble: matadorens dans, musik och regler
- Pole dance: stilar, grundmoment och hur du börjar
- Polka: steg, historia och polkan i gammaldansen
- Polska: dansen, musiken och hur du dansar polska
- Quickstep: den snabbaste standarddansen
- Reggaeton: dansen, dembow och historien
- Rock n roll
- Rumba: grundsteg, tempo och historien från Kuba
- Salsa: grundsteg, on1 och on2, clave och stilar
- Samba: brasiliansk samba och tävlingssamba
- Schottis: steg, historia och skillnaden mot snoa
- Spansk dans: flamenco, folkdanser och scendans
- Square dance: calls, nivåer och var du dansar i Sverige
- Steppdans: från Harlem och Hollywood till steppkurser i Sverige
- Street jazz: när jazzdans möter hiphop
- Svenska folkdanser: landskapens polskor, stämmor och Hälsingehambon
- Swing och lindy hop: swingout, historia och Herräng
- Tango: argentinsk tango, milonga och världsmästare
- Tiodans: de tio danserna, tempo, regler och mästare
- Twerk: dansens ursprung och hur du lär dig
- Vals: grundsteg, tempo och valsens historia
- Voguing: ballroomkulturens dans, stilar och historia
- West coast swing: grundmönster, tempo och tävling
- Wienervals
- Zumba: passet, effekten och formaten